så länge du är med mig
Sitter hos jochim nu. Han är i skolan.
Jag har pluggat hela morgonen.
Det här är verkligen skittråkigt.
Kom hem din tönt.
damagehappiness
Hon har ont i armen.
Jag har hört att skadeglädje är den enda sanna glädjen.
Jag tror det stämmer.
uprising
något som helt klart är underskattat.
Hade engelska prov idag, var helt säker på att det skulle vara på torsdag.
Det var det tydligen inte. Skulle få göra om det på torsdag iallafall.
Eftersom att jag är så täpt i näsan så jag pratar som en överkörd anka,
och berättade hur jobbigt det var att jag låg i feber igår,
och att jag var helt övertygad om att provet var på torsdag,
fick hon nog lite sympati känslor och sa att det var okej.
Kan även tillägga att jag har för första gången lyckats med "puppy eyes" -grejen på en lärare.
Tror dock hon trodde att lampljuset reflekterades i mina glasögon så att jag bländade mig själv.
Eller eventuellt att jag fick ett oönskat föremål i ögat eller att jag hade ticks.
Just nu undrar jag om någon kan svara på varför inte min strömkabel till datorn fungerar?
Förjävla irriterande. Och min datta har bara 18% kvar. Crap.
Han måste överleva kvällen, har hundra saker jag måste göra.
Och nu menar jag självklart skolsaker. Vad skulle jag annars mena?
Insåg nu att jag kallade min dator för "han".
Fint att vår relation har stärkts så att min datta har gått från en den till en "han".
Varför skrev jag det där egentligen? Ingenaning.
Nu ska jag göra mig en till rostis. Hallelujah.
jag vill säga nåt nytt, men det känns inte lönt
"Kommer det här någonsin ta slut?"
"Var det bara jag?"
"Vad har jag gjort, som var så dåligt?"
"Och dom fina stunderna, betydde dom ingenting?"
Sånt där, sånt patetiskt, man bara hatar att läsa.
Och dom som skriver det, dom är minst lika patetiska som fraserna.
Jag känner att jag bara vill säga förlåt.
För alla som jag har svikit.
För att jag har svikit mig själv.
För att det är försent att be om förlåtelse.
För att jag utsätter mina få, men trogna bloggläsare,
för ännu ett patetiskt inlägg i min värdelösa gråa blogg.
rise up and take the power back
Fick feber också. Har feber nu. Less så in i helvete.
Jag vill ha ha helg så att jag kan få åka till vännäs.
Jag vill inte ha en skolvecka med sjuttioelva prov och inlämningar.
Nu ska jag käka nudlar hade jag tänkt. Det lär väl gå sådär. Hörsss
high on life
Ikväll ska jag vara med jens. Det blir fint!
.
Inatt har jag spytt och frysit. Hela natten.
Mår jävligt dåligt. Känner mig jävligt äcklig.
Hade fan hellre fått svininfluensan än det här.
hope it gives you hell
Jag har bland annat hunnit åka till min jochim fram och tillbaka,
blivit en officiel glasögon-tönt och börjat använda en gamla ringklocka.
(vill passa på att tacka gurten som visade mig hur jag skulle få den till liv igen.)
(kan även passa på att tacka amanda, bara för att hon va så go.)
Jag har också fått tillbaka mitt kemiprov. Och blivit besviken över resultatet.
Och idag tog jag dessutom den fruktade svinissprutan. Jag har ont i armen.
Och jag fryser. Och jag känner mig seg. Och nu blev det varmt. Och kallt.
Och jag tror att jag kommer få ig på matteprovet imorgon.
Jag och malin har förresten börjat lyssna på julmusik, appropå ingenting.
Och vi åt på big boy idag, för att jag inte ville äta skivad kattmat och gammpotatis till middag.
Det var väl allt för mig, nu ska jag amputera armen och plugga lite matte hade jag tänkt.
fail
Och när jag väl skulle lämna in mitt totalt misslyckande prov sa caapskan;
"Men duuu, du behöver inte ha prestationsångest, det gick ju faktiskt bra på det förra provet!"
Jaha? OCH? Det gick ändå åt HELVETE med det här.
Nu ska jag städa mitt rum och köket om jag hinner.
Skulle kännas bra att ha presterat relativt bra i något idag iallafall.
these days I seem to think a lot about the things that I forgot to do
Imorgon har jag naturkunskaps prov och jag kan ingenting.
Jag ser tjock och förjävligt ful ut i skolkatalogen. På båda korten.
Man ser knappt golvet på mitt rum, det är kläder överallt,
och köket är lika stökigt som det var när malle drog.
Allt känns bara väldigt, drygt just nu.
Jag vill bara ha helg. Tror jag. Eller det är klart jag vill,
men fredagen den trettonde, otursdan, den skulle jag vilja skippa.
gnatt
Imorgon åker min fruga till huvudstan.
På lördag åker hon utomlands.
Det är inte ens lönt att försöka vara lite
"och nej, jag är INTE avundsjuk" -skämtig,
för det är jag. Så förbannad avundsjuk.
Här har det spösnöat hela dagen, allt blir vitare och vitare,
inklusive (framförallt) mitt skinn, och du din jävel,
du lämnar mig här i skitsverige, drar till varmare breddgrader,
dricker paraplydrinkar och bygger på solbrännan istället.
Hoppas du kommer hem bränd som en räka.
Eller eventuellt lika svenneblek som jag är. 
en malörts syndrom
Jag är väldigt trött, och det här var väldigt roligt.
Jag har skrattat så jag har ont i magen nu.
http://www.saltmannen.se/
<3
Sex månader, ett halvår, ett halvt år.
Jag hinner knappt med. Det gör ingenting.
Jag älskar dig!
.
Om 20 minuter blir det hejdå.
Och det är lika jävla jobbigt varje gång.